Startsida / Samlingar / Basutställning / Gustav II Adolf / Gustav II Adolfs död vid Lützen
Gustav II Adolfs död vid Lützen
Det 30-åriga kriget (1618-48) började som en strid mellan de protestantiska staterna i Tyskland och den katolske kejsaren i Wien. Striden utvecklade sig till en kamp mellan Europas stormakter. Kriget hade redan rasat i tolv år när Sverige blev indragen i kriget. Motiven för den svenska inblandningen var att stödja protestantismen och stärka Sveriges ekonomiska och politiska ställning i Östersjöområdet.
I slaget vid Breitenfeld 1631 tillfogade svenskarna de katolska trupperna deras första stora nederlag. Ett svensk segertåg följde. Under senhösten 1632 blev läget kärvare.
Vid staden Lützen den 6 november 1632 red Gustav II Adolf till strid på sin häst Streiff. Under slaget träffades han först av en kula som krossade hans vänstra arm ovanför armbågen. Streiff fick ett skott i halsen. Han blev svår att styra. Gustav II Adolf tappade sin värja.
Det var dimmigt. Staden Lützen brann och rök spreds över trakten. Den svenske kungen råkade komma bakom fiendelinjen och träffades av ett skott i ryggen. Han föll av hästen och ytterligare ett skott i tinningen blev hans död.
Den döde kungen blev liggande på marken. Han plundrades på allt värdefullt. När han återfanns var han endast iklädd tre blodiga skjortor och långa stövelstrumpor, ströfflingar. Streiff kom tillbaka till de svenska trupperna, skadad och utan ryttare. Striden slutade med en svensk seger men bland de många döda var den svenska kungen.
Apotekaren som balsamerade Gustav II Adolf räknade till fem skottskador, två huggsår, ett värjstick och en krossad armpipa.
Kungens hjärta bevarades separat. Det lämnades senare till drottning Maria Eleonora. Linneduken som hjärtat sveptes i finns i Livrustkammaren.
Läs om
> Hur Gustav II Adolf var klädd när han hittades död på slagfältet
> Hur Gustav II Adolf kläddes till sorgetåget,
tillgänglighet