Bröllop - nät av släktband

Giftermål var förr strategiskt viktiga både för att behålla kungamakten inom samma släkt och för politiska syften. Romantisk kärlek var av underordnad betydelse. Det var viktigare att välja en gemål som stärkte släktbanden mellan de furstliga dynastierna. Fred kunde säkras och förbindelser förstärkas med rätt förening furstesläkter emellan.

Ceremonierna kring bröllop var omfattande. Man framhävde den furstliga rollen genom överdådig prakt. Efter förlovningen följde brudhämtningen. Brudens hemgift innehöll en stor garderob och massor av smycken, husgeråd och möbler. Mottagningen som hon fick var storartad och festligheterna avlöste varandra. Bröllopspredikan följdes av middagen. Seden med biläger då de nygifta efter en fackeldans följdes till sovrummet av hovmän och -damer levde länge i Sverige. Bruden skulle få en fin morgongåva och bröllopspresenterna var viktiga. I samband med bröllop ordnades underhållning som tornerspel och det gavs teater och kalas.

Bröllopsdräkterna gick i huvudsak i vitt och silver. Den vita färgen symboliserar renhet och oskuld. Europeiskt mode följdes även av de svenska furstarna. Bröllopsdräkter beställdes från olika håll. På den tidiga 1600-talet kom flera av dräkterna från Tyskland. Parismodet var en förebild både på 1700-talet och på 1900-talet. Victorias klänning 1881 beställdes från London. Wienmodet var tongivande vid sekelskiftet 1900. I bilden ovan visas Gustav III:s och Sofia Magdalenas dräkter. Dräkternas dekoration var symbolladdad - läs till exempel om blomsterspråket i Gustav II Adolfs dräkt.

Läs mer